The Four Backpackers

Vi hade ju bokat in oss på Canyon Swing. Varför när jag är höjdrädd på en balkong på andra våningen? Jadu, jag själv vet inte ens svaret på den frågan. Men vi checkade in och tog bussen mot stället vi skulle falla ifrån. Och herregud, högt kan man ju kalla det stupet. Högst och längsta Canyonswinget i hela världen. Vad är det? Jo du sitter fast i en sele och faller rakt ner, cirka 60-70 meter innan du slungas upp igen som en gunga. Och så håller man på så där ett tag. Efter att ha sett ett par framför oss gör det... Då gjorde det lagom ont i magen. Adrian och Djana var först och skrek lagom mycket av skräck och skrattade samtidigt. Sedan var det min och Elenys tur. Lite tårar och lite yrsel senare stod vi där på plattformen. Vi gjorde det hoppet baklänges, så att man faller med ryggen neråt. Det skulle vara roligast och läskigast. Och vi gjorde det!! Det var otroligt läskigt, roligt och adrenalinet bara sprutade. Det var så skönt att överkomma en av ens största rädslor (är fortfarande sjukt höjdrädd men ändå). Det var så kul så att jag och Eleny valde att hoppa en gång till. Denna gången baklänges.. Och upp och ner. Och det, var läskigare än läskigast. Man faller med huvudet före och sen slungas upp i 130 km/H. Men nu har vi gjort det också!!